Då har vi tillbringat del av dagen med att lackera skåpluckorna, blir riktigt bra. Från ljusgrått till vitt. Efter första lackeringen begav vi oss till Ikea och köpte nya kökshandtag. 

 

Sedan en ny omgång med lack.

 

Hundarna och jag tog en skogspromenad och hittade lite kantareller som mannen får ta till biffen i kväll. Jag ska avnjuta en svampsoppa ala extravaganza med en nypa färsk citron basilika och ett glas bubbel (mineralvatten) med en citronskiva. Gott! Börjar känna lite sug efter mat, men fokus nu, jag ska få en kropp som jag är nöjd med. Så de så!

Nu är det rent och fint efter min städning. Var på föräldramöte i går, var intressant och kul. Stora tjejen har börjat på gymnasium, Hår och Make upstylist, blir nästan lite avundsjuk.

 

När vi kom hem från mötet, höll kära mannen på att plocka i sär köket. Vi har helt plötsligt kommit på att vi ska måla om luckorna i köket, så de blir de i helgen. Gött med lite fräschare. 

 

Fortsätter med mitt Extravaganza pulver och det fungerar som vanligt bra, har snart gått på pulver i 4 veckor. Den mentala träningen är otroligt bra, varje vecka är det ett nytt avsnitt man ska lyssna på. Har dock problem med veckans läxa, svårt som bara den med att hitta på 3 bra saker man gjort som gör en stolt. 

 

Har tagit kompledigt imorgon, utan någon speciell anledning. Bara njuta av ledighet, säger jag idag. Imorgon blir det väl dammsugare och moppen som jag får njuta tillsammans med, men det är inte fy skam.

 

 

Kallt är det och kallare blir det, i morse fick jag skrapa rutorna på bilen.

 

I går var det en 40 minuters promand med hundarna som blev dagens motion. Gott att promenera i rask takt, hundarna springer lösa och håller reda på varandra.

 

Har svårt för veckans hemuppgift (extravaganza), varje kväll ska jag skriva ner 3 saker som jag gjort under dagen som jag är stolt över. SVÅRT.

 

Men varför är det så svårt att se saker man gjort som är bra, saker man är stolt över?????

 

 

Kände jag behövde fokusera på nåt annat, haft flera jobbiga samtal (arbetet alltså).

 

Hittade en sida med test. Gjorde ett personlighetstest (http://testportalen.se/test/46) och delar med mig av resultatet.

 

"Du verkar vara en glad person som ofta ser ganska ljust på tillvaron! Du är också ambitiös och målinriktad och vet ofta vad du vill även om du också kan börja tveka vid svåra val.
Du har en del svagare sidor men dessa kan du oftast kompensera med sånt du är bra på.
Du blir ofta besviken när du hindras av problem och svårigheter.
Du ser dig själv som en person som en oberoende tänkare och godtar inte andras åsikter utan bevis. Ibland kan dock dina förväntningar vara lite orealistiska.
Du är också en person som tycker om när det händer saker och gillar en viss omväxling i livet. Du är ofta ganska disciplinerad och självkontrollerad men kan ofta känna dig lite orolig inombords.
Du ser dig själv som huvudpersonen i ditt eget liv och vet hur viktigt det är att ta hand om dig själv! Du kan vara utåtriktad och social men ibland också vara blyg och återrhållsam och vill gärna vara omtyckt av andra. Ibland kan du känna att du inte räcker till för alla och funderar på de val du gjort i livet."

 

Stämmer faktiskt riktigt bra.

Fick bara i mig två soppor i går mådde fruktansvärt illa på kvällen. Orkade ändock med 20 minuter intensiv Zumba framför tvn, gött.

 

Var på födelsedagsfirande igår, glatt och trevligt, men ändå något annat. Jag är en troligt känsligt person, alltså inte att jag gråter och så, utan mer att jag känner av omgivningens känslor. Vilket påverkade mig igår, märkligt även fast det var skrattigt, så var jag tyngd av något när jag kom hem. Vilket även kändes i luften under kvällen. Låter helt flummigt.

 

 

 

 

 

 

 

 

I vilket fall som helst när jag avslutade kvällen med min mentala träning, blev detta än mera tydligt, jag som tidigare haft "färgfyllda syner" "Såg" nu bara svart.

 

Märkligt eller hur eller också inte.

Jag är helt lyrisk över Extravaganza och dess ledstjärnor, deras sätt att arbeta. Gruppträffen i går var som vanligt superrolig så intressant att träffa dessa människor och bli inspirerad och inspirera. Gruppträffarna börjar alltid med att vi lyssnar till veckans avsnitt av mental träning. Har haft otrolig hjälp av detta med mental träning. Har alltid älskat att yoga så detta passar mig perfekt. Upplägget med hemuppgifter passar också bra och ger verkligen utrymme för reflektion, man funderar, planerar och visualiserar hur man vill se ut, hur man vill känna sig osv. Perfekt för mig som har mycket att jobba med när det gäller mitt mat problem eller mat missbruk. Det känns som om detta är helt RÄTT för mig, jag är lycklig över att få ha möjlighet att påbörja denna resa med extravaganza, oops låter som om jag är religiös eller ja ni förstår kanske?

 

Hur gick då vägningen kan man undra: jag har gått ner otroliga 7 kg på tre veckor, är jag nöjd, ja JAG ÄR NÖJD.

 

Otroligt fantasikt kul att se att en arbete ger resultat.

 

Ska även dela  med mig av lite andra uppgifter man får ta del av på vägningen, allt går neråt utom musklerna bra va.

 

 

Datum	120808	120827	120903
Vikt	99,7	94,6	92,7
Fat   mass	48,8	43,8	41,5
Muscel   mass	48,3	48,2	48,6
BMI	33,7	32,0	31,3

 

 

 

KUL jag känner mig otroligt motiverad, JAG ska fixa detta, jag ska BLI nöjd med min kropp.

Föddes mitt första barn, en dotter - jag gick upp 25 kg under graviditeten. Då var jag 29 år, lånade mammas viktväktar grejer och gick ner i vikt.

 

1998 föddes mitt andra barn också en dotter, gick upp 30 kg, hade graviditetsdiabetes de sista månaderna och tur var väl det annars hade jag nog spruckit. Frossade i alladin choklad, min man fick bege sig i väg och köpa choklad askar till sin tjocka fru.

 

Denna gång var det svårare att gå ner i vikt och jag lyckades inte alls på egen hand. Skrev in mig på viktväktarna kommer inte ihåg vilket år det var, min vikt var 83 kg när jag skriv in mig. Lyckades gå ner i vikt och nå målvikt 68 kg, var även nere i 65 kg, helt otroligt. Som sagt är jag osäker på vilket år detta var, kan ha varit 2004.

 

 

 

 

Började arbeta på min nuvarande arbetsplats 2005, mycket hög arbetsbelastning (vilket har ökat år efter år). Började känna mig sliten 2006 och kände då att jag inte längre hade kontroll över min vikt/mitt sätt att äta. Tog en första kontakt med företagshälsovården för att få någon hjälp hade då gått  upp till 78 kg, detta ledde ingenstans.

 

2007 blev jag sjukskriven för utmattningsdepression och hade ingen som helst kontroll över vare sig vikt eller ätande. Under denna tid skrev jag in mig på viktväktarna ett otal gånger, gick ner något kilo och ballade sedan ur. Kontaktade även herbalife som jag tyckte lät bra, byt ut en del måltider samtidigt som man någon måltid kan äta vad man vill. Gick ner 4 kilo, men herbalife visste nog inte att jag är frossar typen, vilket innebar att jag en måltid om dagen åt vad jag annars åt under en hel dag.

 

 

Under åren fram till 2009 gjorde jag flera halvhjärtade försök att gå ner i vikt, alltifrån allevopulver, GI, viktväktarna men utan att nå fullgott resultat.

 

 

2009 tog jag kontakt med sjukvården, jag hade då på egen hand lyckats gå ner 6 kg, min vikt var då 83 kg. Jag medicinerade med antedepressiv medicin (Citalopram) och fick för mig att detta var en belastning i  min viktkamp. Fick kontakt med en super läkare som kändes mycket engagerad i min viktproblematik och han skulle undersöka detta med medicinen. Tyvärr glömdes detta bort av herr doktor och detta var tillräckligt för att jag skulle ge upp, och fortsatt ägna mig åt mitt frosseri. Vadå eget ansvar:):):)

 

 

 

Fortsättning följer...

 

Idag är det måndag och då är det dags för extravaganza grupp, längtar- vi ska gå igenom våra hemuppgifter, spännande. Gårdagens ledsenhet skakade jag av mig och den är glömd. Ensam är stark, jag är motiverad och jag ska nå min målvikt, så de så.

 

Fantastiskt vad livet känns underbart-NU.

 

Bilden nedan symboliserar verkligen vad jag kände när jag vägde in mig på extravaganza, det känns fortfarande lite scary men på väg åt rätt håll, men konstigt att det alltid känns som om man gått ner för lite?

 

 

 

 

 

Jag har bestämt mig för att väga mig i kväll, trots att extravaganza vill att man bara ska väga sig en/gång/månad. Jag behöver få bekräftelse på att det ger resultat även om måttbandet visar att det går jättebra. Jag bevhöver även få bort mitt fokus från vikten - hur jag nu ska göra detta. Har börjat plocka fram kläder som jag använt tidigare, provade ett par jeans igår som jag säkert kommer att kunna ha de närmaste veckorna, detta är en bra fingervisning på att det går åt rätt håll.

 

Jag har tänkt att jag ska skriva ner/dela med mig av mina erfarenheter vad gäller viktminskning/dieter jag haft de senaste åren, kan vara kul? att ha de dokumenterat medans man kommer ihåg, man blir ju äldre :) Känns som om de blev en konstig mening, men hoppas det är förståligt.

 

 

Tyckte denna bild var härlig - nu ska dock min smala kvinna få komma ut och inget mer frosseri i choklad, its a deal eller hur blivande smalis!

 

 

 

 

Har asvlutat min hemuppgift, vilket var att göra ett collage med en målformulering och formuleringar hur jag vill ha det. I mitten av arbetet skullde det finnas en bild/ritat/fotograferat av en själv. 

 

Jag ritade en kvinna som yogar,  jag är inge vidare på att rita, men då jag sällan/aldrig ställer upp på bild, fick de bli en ritad. 

 

När jag lyssnar på mental avslappning ser jag mig själv i en yoga pose, vid ett vattenfall och omgiven av en underbar natur, så då tyckte jag det passa bra att rita mig själv i en yogaposé.

 

När jag var klar med mitt collage var jag nöjd. Jag pratade med en person som står mig nära och ville dela med mig av min målformulering. Personen undrade vad en målformulering innebar och undrade om jag skulle "banta" ända tills nästa jul eller? Ska du gå ner 40 kg eller? Attityden var helt fel? (ivarje fall för mig) från att ha varit på de mest strålande humör (har faktiskt kännt mig "äckligt" uppåt sen jag börja med pulvret) i vilket fall fick personens attityd mig att slå ibacken, blev jätteledsen. Och detta utan att ha yppat någon om vad MIN målformulering innebär. Men jag blev orolig, tankar kom som att nej jag kommer inte att klara detta. Men va tusan tänkte jag,  skit i denna person, det är bara jag själv  som kan fixa detta, det är mitt ansvar, visst går det lättare om man har sin omgivning med sig, men inget är omöjligt eller hur?

 

Min målformulering:

Jag.......ska väga 70 kg på julafton 2012. 

 

Resultat: jag är nöjd med min kropp, kommer att vara mera harmionisk, mera positiv och fylld av enerig.

 

 

 

 

Hur vill jag ha det:

vara nöjd med min kropp

kunna vistas med andra i "lätta kläder" utan att skämmas

mindre värk

smidigare och mer uthållig fysiskt

njuta av att handla och prova kläder i provrum

Äta mat utan att frossa

förändra mitt matbeteende

 

Jag är nöjd med mitt arbete och känner mig otroligt motiverad att nå mitt resultat, med eller utan stöd av min omgivning. 

 

 

 

 

 

Igår städade/sorterade/möblerade jag mitt pysselrum (främst scrapboopingrum). Äntligen börjar jag få ordning. Det blev väldans bra. Avslutade med att påbörja veckans hemuppgift från Extravaganza, att göra ett collage med tankar om hur jag vill ha det när jag nått mitt mål. Svårt men ändå lätt :)

 

Det är detta jag tycker känns professionellt med extravaganza att det det handlar inte bara om att gå ner i vikt utan att man ska tänka, föreställa och känna hur man vill ha det.

 

På måndag har jag avklarat 3 veckor på extravaganzas pulver. Har kommit på (smart jag är) att det hårda jobbet börjar när jag ska börja äta mat. Det är ju där mitt problem ligge i hur jag ska hantera att äta rätt och i små mängder. Jag som vanligtvis missbrukar mat, äter mycket och ofta och frossar.

 

I går blev de ingen motion, mer än städ och ommöblering och idag har jag träningsvärk efter det ;).

 

Söndagen är fortfarande blank inget planerat, avnjuter ett kopp kaffe och ser hur regnet har blött ner omgivningen.

 

Jag kämpar på, känner hur energin flödar och det är otroligt gött att leva. 

 

Mental träning är ett av extravaganzas hörnstenar. Har nyss avslutat ett träningspass och avslutat med mental träning. Underbart.

 

OOPPPSS familjen ropar.

 

Klistrat in en förklaring till vad mental träning står för.

 

Mental träning är ett begrepp inom psykologin och används främst inom idrottsvärlden men har under senare tid blivit allt mer populärt använt av ledare. Mental träning kan definieras som den kognitiva repetitionen av en uppgift inför en viss prestation. Begreppet innehåller en samling tekniker vars syfte är att utöka, förstärka och identifiera önskade tankar och beteenden.Mental träning kan innehålla en samling tekniker som innefattar visualiseringsträning, målbildsträning, koncentrationsträning, anspänningsträning, motivationsträning och självförtroendeträning.Den mentala föreställningen kan delas upp i två olika perspektiv, den interna respresentationen och den externa respresentationen (Wikipedia),

 

 

 

Älskar verkligen mitt nya liv, kan inte fatta att jag känner en sådan eufori.

 

 

Var ju tvungen att kolla på Wikipedia hur eufori beskrivs. Ja, vad ska man säga. Men det stämmer, känslan av lycka är mycket stark och det spirrar i kroppen. En arbetskamrat frågade skämtsamt i går om det var "uppåtchack" (vet inte om det stavas så)  i sopporna.

 

Jag känner förälskelse i livet, bara hoppas att känslan blir kvar ett tag till.

 

Det går fortfarande förvånansvärt bra med sopporna, känner ingen som helst hunger, hur det nu är möjligt. Känner hur kroppen känns mer bevkäm, inte alls så bullig. Försöker motionera varannan dag. Igår var det som sagt zumba och det blir lättare och  lättare att zumba - beroende på att kroppen känns mer smidig.

 

Har som sagt bokat en utlandsresa under höstlovet, måste fundera och planera hur det blir med sopporna mm. Någon som har erfarenhet av extravaganza och om det är möjligt att göra någon paus av nåt slag. Kan ju inte åka till Egypten och leva på soppor eller hur?

 

 

 

Var faktiskt lite orolig igår efter vägningen att jag skulle "grotta" ner mig. Men, klart gjorde jag inte det, känner en sådan otrolig motivation, detta ska gå, min kropp ska bli bekväm för mig. 

 

Till nästa gruppträff har vi hemuppgifter och ska göra ett collage som ska innehålla en målformulering. Vad jag vill åstadkomma med detta, och när jag vill se resultatet. Har funderat en del idag vad som är viktigt för mig, har lätt att ha fokus på vikten, när det är andra saker som är viktigare.

 

Vad är viktigt för mig, vad förväntar jag mig för resultat?

Jag vill känna mig nöjd och bekväm med min kropp.

Jag vill slippa känna mig stor och ovig-jag vill bli smidigare i kroppen.

Jag vill kunna hantera mitt skruvade ät/mat beteende. Hitta strategier hur hantera de situationer då jag lätt använder maten som tröst.

Njuta av att handla kläder, kunna vistas i ett provrum.

 

 

Detta är några saker som jag kommer på-finns säker mer saker som är viktiga för mig.

 

Fortfarande underbart gött att leva, fantastiskt vilken underbar glädje jag känner inom mig.

Ja då vad de alltså dags för vägning efter två veckor på pulver. Har varit orolig att jag skulle förvänta mig för mycket och har försökt att vara realistisk i mina föreställningar om viktminskningen. 

 

När jag vägde in mig vägde jag otroliga 99,7, har hoppats att jag vid första vägningen i varje fall ska vara närmare 90 än 100. Vågen visade idag 94,6, vilket var skönt. Men måste ändå erkänna att jag kände en viss besvikelse att det inte var mer minskning. 

 

Det positiva var att jag bara minskat på fettet och att jag minskat 8 cm i midjan. Detta känns framför allt på byxor och tröjor. Jag blir nog mer nöjd på sikt :)

 

Kämpa vidare...fortfarande gött att leva...utan mat... Ge inte upp...fortsätt kämpa. Så himla BRA gjort av mig. (peppar mig själv :))